25-årskris och så vidare

Hej på er! Ni vet såna där klassiska avsnitt i TV-serier som man alltid gråter till? Exempelvis Prues begravning i Förhäxad eller när Charlie dör i Lost? När man har sett sådana avsnitt ett antal gånger så är det ju inte ovanligt att man till slut kan se dom utan att gråta. Så är absolut inte fallet med sista avsnittet i första säsongen av OC. Jag har sett det så många gånger, men jag gråter varje gång. Idag när jag såg det tänkte jag "Äsch, jag vet ju att det får mig att gråta så därför kommer jag inte göra det den här gången."
   Men, 25 minuter senare sitter jag där, "Maybe I'm Amazed" med Jem börjar spelas och Marissa säger till Ryan "I just want you to know, that I understand why you have to do this." och jag börjar direkt, like clockwork. Sedan sitter jag där och bölar resterande 15-20 minuter av avsnittet xD Det slår aldrig fel. Men det är ju bra om jag känner att jag behöver gråta någon gång, så vet jag vad jag ska sätta på för att få fram det ;)
   Så, ska vi gå över till att prata om att jag är 25 år numera? det roliga är att jag har mått mer dåligt över det innan jag faktiskt fyllde år. Nu känns det inget särskilt. Åldern är bara en siffra, vet ni barn! ^^ Själva födelsedagen spenderades på en buss hem från fjällen, genomförkyld och stundtals ganska åksjuk, men annars glad. Dagen efter var en fredag och den bjöd på största klichéfyllan ever. Jag tror jag seriöst täckte in allt löjligt som folk gör på fyllan den kvällen. Eller åtminstone jag, Olle och Sofia gemensamt. Ok, här kommer en lista på allt klyschigt jag/vi gjorde:
1. Jag tog en suddig selfie.
2. Sofia och jag kissade utomhus på väg till Kopparhammaren (efter att jag tjatat i fem minuter om "tänk om polisen kommer!")
3. Tog nästan 10 foton på våra tre Jägershot-flaskor som vi ställde på en parkeringsautomat. Tyckte väl de var fina..?
4. Jag var på väg att SMS:a till Marcus när vi stod i kön, bara för att skriva "Jag är på Kopparhammaren, kom hit! :D". Lyckades dock stoppa mig själv från att uppfylla just den klyschan.
5. Jag lyckades däremot, trots att jag verkligen försökte, inte hindra mig själv från att säga till Johan att han såg ut som Jultomten (för att han hade mycket skägg, I guess). Skäms fortfarande över det...
6. Olle gjorde en fjantig snapchat-film där vi bara skriker på min telefon och jag hann inte stoppa honom från att skicka den. När jag sedan frågade vem han hade skickat till svarade han "TILL ALLA!!!" och jag tänkte typ "Oh no". 
7. Sofia spydde. Och jag var världens bästa kompis som klappade henne på ryggen samtidigt som jag skrattade massor. Men till mitt försvar så trodde jag faktiskt att hon bara spottade först xD
8. På väg hem från Kopparhammaren snubblade jag på trottoarkanten eller nåt, ramlade i alla fall och stukade foten samt slog i knät såpass att det gick hål på mina jeans. Något jag sedan tjatade om 10 000 gånger innan vi var hemma. "Asså, mina byxor är trasigaaaa..... :'("
Slutsats: Jag blir en jävla tjatmoster på fyllan :D Eller jag vet inte, den delen av mig får större utrymme då eller något, är ju rätt "tjatmosterig" i vanliga fall också, hihi.
Det enda som egentligen saknades för att detta skulle vara en tvättäkta klichéfylla hade väl varit ett kvart i tre-ragg. Det närmsta jag kom var en rökande (och mycket oattraktiv) kille som ville hångla med mig, men jag knuffade snabbt bort honom, mohahah.
Förkylningen är nu nästan helt borta, och foten var bra igår, men då började jag ju använda den massor så nu har jag ont igen, heh... Menmen, den kvällen var helt klart värd alla tokigheter! Och jag tänker att det faktum att jag blev mer full än jag någonsin varit tidigare får vara min lilla "25-årskris" och att jag nu kan gå vidare med livet och ha det toppen, vilket ju typ var vad tarotkorten sa när Olle spådde mig tidigare den kvällen ;) 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

StrangeParadise

Hej jag heter Karolin och jag är 25 år. Om ni vill läsa om mina många besattheter, tankar om livet och vardagsberättelser så är ni välkomna :)

RSS 2.0