Hypokondriker?

Jag vet inte om jag har berättat om det någon gång, men jag är väldigt förtjust i att så fort jag har någon form av "syptom" (exempelvis att det gör ont någonstans eller whatever) så går jag in på 1177 (sjukvårdsupplysningen) och diagnostiserar mig själv med diverse sjukdomar.
   Exempel: Jag vaknade en morgon och min hand hade somnat, antagligen för att jag hade legat på den eller nåt. Timmarna gick och det gick inte över, så jag gick in på 1177 och bestämde efter noggrannt övervägande att jag hade karpaltunnelsyndrom. (I didn't. Obviously ^^)
   I alla fall, det jag skulle komma fram till var att nu är det dags för en ny egen diagnos. Jag har fått för mig att jag har endometrios. (Klicka på länken om ni vill veta vad det är, tror inte jag kan förklara tillräckligt bra. Eller lyssna på Clara Henrys senaste podcast! Det var säkert inte alls därifrån jag fick idén att jag hade detta...) 
   Igår skrämde jag typ upp mig själv och var helt övertygad om att "jo, jag har endometrios, så måste det vara". Flera av symptomen stämmer in på mig, dessutom kan en ha sjukdomen utan att känna av den, så varför inte? Men det är förstås inget jag kommer kolla upp, det är ju jag. Och även om jag skulle få för mig att göra det så tar det i vilket fall i genomsnitt 8 år innan en får diagnos. Japp, kvinnor diskrimineras även inom sjukvård/medicinsk forskning, newsflash osv... *suck*
   Har inte riktigt reflekterat över det innan, men det är frågan om inte detta beteende ("symptomgooglande") kan klassas som lite lätt hypokondri? xD
   Moving on, hörrni... I tisdags hade vi avslutning med kören. Först tittade vi på filmen från vår konsert. Det var så fint så! Sen körde vi musiktävling. Då kommer den arroganta, självgoda tävlingsdjävulen Karolin fram xD Alltså, jag blir sååå taggad, nästan pinsamt, haha. Var en supermysig kväll i alla fall.
   Helt den motsatta reaktionen hade jag dagen därpå när jag var på avslutning för unga ledare i kyrkan. Men nu är det bara så att jag inte klarar av när det är tävlingar där en anmäler sig frivilligt utan att veta vad en ska tävla i. De kanske säger "nu vill vi ha någon som är lite klämmig, hahaha" och så ska en typ sätta klädnypor på sig själv eller nåt. Anyway, jag totalvägrar att göra sådant. Jag måste veta vad jag anmäler mig till. Så jag satt där helt otaggad och ville mest gå hem. Satt med folk jag inte kände så väl heller, så det var inte den bästa kvällen i mitt liv precis ;)
   Jaja, det var väl allt jag hade att säga denna gång! Harebra, HEJ!

StrangeParadise

Hej jag heter Karolin och jag är 25 år. Om ni vill läsa om mina många besattheter, tankar om livet och vardagsberättelser så är ni välkomna :)

RSS 2.0