Jag är bloggig för tillfället, haha. I morgon åker jag till Malta! Dessvärre har jag åkt på en förkylning, tror jag. Av den mildare sorten i alla fall. Idag ska jag spendera dagen med att packa antar jag. Ska även köpa flygplansgodis på Willys som har halva priset på lösviktsgodis just nu i halloweentider. De har till och med gott godis vilket jag inte trodde fram tills för ett par veckor sedan. Tänka sig vad fördomar kan ställa till med, va?

Jag har en massa tankar i huvudet som vill ut, men jag vet inte om jag ska låta dem göra det. Det är så att någonting har förändrats. Jag känner inte samma ovilja längre. Nästan tvärtom, en vilja. Jag vet inte var den kommer ifrån och varför den kommer just nu, men det är möjligt att det betyder någonting. Kanske det betyder att tiden är mogen för att göra förändringen. Jag vet bara inte hur. Hur fixar man något som egentligen inte går att fixa? Varför ska alltïng vara så komplicerat jämt? Varför måste tiden rinna iväg?
   Jag ber om ursäkt för allt kryptiskt, men jag kan inte skriva klarspråk här i bloggen, men jag ville ändå på något sätt få tankarna ur mig. Nu när jag ändå håller på och skriver kan jag passa på att tala om att om ungefär två månader blir jag av med min tandställning! Precis lagom till de sega kolornas tid, haha. Snart bär det av till Malta. Helt underbart enligt mig. Synd bara att resan troligtvis kommer i vägen för en systerskapsträff, som jag ju hade längtat så mycket efter. När Sofia berättade för mig att Sofie och hon hade pratat om något sådant kallade hon det en "återförening". Då blev jag rädd. Är vi inte kompisar längre? Är vi bara före detta kompisar som ses igen för att se vad vi har gjort med våra liv eller något, i stil med klassåterföreningar efter x antal år?
   Jag undrar varför det är skillnad på folk och folk egentligen? Varför vissa utan prblem kan göra saker som andra bara skulle få skit för. Och varför vissa människor anses mindre värda. Åh, fan, jag orkar inte. Just nu är allt jag vill att spola tillbaka tiden till någonstans 2006-2007, när allt, eller åtminstone väldigt mycket mer än nu, var bra. Jag hatar tid. Tid är idioti. Tid är för människor som hinner göra det de vill med sina liv innan den rinner ut.

Yes, snart är det höstlov och Malta! <3 PS tror jag ska skaffa twitter istället med tanke på hur korta inlägg jag presterar för tillfället.

Just nu känns det som mitt liv bara rinner väg från mig och jag kan bara stå bredvid och titta på. Jag har inte ork för någonting längre och allting förändras på sätt som jag inte vill. Jag klarar det inte längre. Och det kanske värsta är att jag inte tror att det är någon som bryr sig.