Det märks att jag börjar längta efter Melodifestivalen, med tanke på hur många Eurovisionklipp jag har sett på YouTube idag :D Eller så är det Eurovision jag längtar efter. Nej, det är inte samma sak! Kanske ni minns när jag gnällde över förkortningen "Mello" på min blogg förra året? Om det är något som irriterar mig mer än när man kallar Melodifestivalen för Mello (mild irritation som jag inte agerar på och det händer dessutom att jag själv använder ordet) så är det när folk kallar Eurovision för Mello. Alltså. Nej, nej, nej. Du har inte "Mellomys" när du tittar på Eurovision. Möjligen har du Eurovisionmys, men vete sjutton om jag tycker att det är ett acceptabelt ord heller... Melodifestivalen är en sak, Eurovision Song Contest är en annan sak. OK. Vet inte riktigt vad som hände där, men moving on!

   Har haft en toppenhelg. Startade lördagen med att äntligen se Fantastic Beasts. Den var bättre än jag trodde att den skulle vara, måste jag säga. Sedan mötte jag upp Sofia på Cubus. Köpte ett par jeans utan att prova, vilket senare visade sig vara ett rejält misstag, då de var skitfula när jag väl provade dom och det är ingen bytesrätt eller öppet köp eftersom Cubus har utförsäljning för tillfället. Nåväl. Sofia och jag köpte mat på Chicken Kebab och godis på Hemmakväll för att sedan bege oss hem till henne och spela Mario Party på Wii samt se Gladiatorerna. Perfect way to spend a Saturday, if I may say so myself. När jag kom hem läste jag ut sjätte Harry Potterboken. Att jag sedan låg vaken till någon gång efter 03 på grund av Coca Cola-konsumtion för sent på kvällen är en mindre bagatell i sammanhanget.

   Söndagen spenderades med promenad och fika med familjen och bekanta. Kom hem, gjorde inte ett piss på hela dagen. OK, det var inte riktigt sant. Jag läste fanfiction, kollade YouTube, sov till Vänner, diskade och avslutade till sist kvällen med sista Hunger Gamesfilmen tillsammans med Camilla. Funkar också som sysselsättning en söndag.

   Ska vi snacka lite Tinder också när vi ändå håller på? Det visade sig ju till slut att killen jag dissade dejt nummer 2 med i veckan trots allt kanske inte var den jag trodde att han var. Konversationen är igång igen i alla fall, så får vi väl se vad som händer. Och med de bevingade orden så avslutar jag dagens blogginlägg så ses vi när vi ses!

Hello! Ber om ursäkt för den långa frånvaron. Har ingen egentlig ursäkt mer än brist på inspiration. Men självklart ska jag inte överge bloggen på detta dess 10:nde levnadsår!

   Jag tänker strunta i att prata om vad som har hänt sedan sist och istället hopppa på dagens ämne. Det är det här med att bli kallad "söt". Majoriteten av alla killar jag har haft någon form av mer långvarig kontakt med via Tinder har sagt att att jag är söt. Och för varje gång så undrar jag mer och mer vad det är de faktiskt menar. Jag tycker faktiskt att det känns lite underligt att kalla en snart 25-årig person för söt. Hudvalpar, kattungar och bebisar är söta. Vuxna människor? Nja, jag vet inte. Det känns som att det de egentligen menar är. "Lilla gumman, du ser ung och oskuldsfull ut och är antagligen lätt att manipulera." Jag vet inte om det är jag som tar cynism till en ny nivå här, men jag måste säga att det är det intrycket jag får. Speciellt om jag tar i beaktning hur konversationerna i helhet har sett ut.

   Jag fattar ju att Tinder kanske inte är det bästa stället att hänga på för en som är så pass obekväm i sociala sitautioner med nya människor som jag, men hur ska jag annars göra liksom? Det är uppenbarligen så folk träffar varandra år 2017. Jag ser det ju runt omkring mig hela tiden. Sedan är det ju också den där lilla detaljen att jag är ganska säker på att jag inte är ett dugg redo för ett förhållande. Så egentligen vet jag inte alls vad jag gör på Tinder överhuvudtaget. Söker bekräftelse? Njuter av att dissa andra människor? Nobody knows x)

   Anyway, ber återigen om ursäkt för att Tinder tydligen är det enda jag kan blogga om nuförtiden. Usch, så dåligt av mig. Men har precis skrivit ett meddelande och "called off" dejt nummer 2 med en kille jag träffade en kort stund i helgen, efter att jag skärpte mig och började lyssna på magkänslan som sa att det här inte var bra. Så kände väl helt enkelt att jag behövde avreagera mig här.

   Snart börjar ju Melodifestivalen hörrni! Så då lär ju fokus skiftas här i bloggen. Gissar att ni ser fram emot det ;) Det ska bli kul att höra vad Loreen har att bjuda på denna gången, men tvivlar på att 2012 års succé kommer att upprepas. Om inte annat får hon ju lite publicitet och kan kanske släppa sitt jävla album någon gång och bli lite känd igen? Om det nu är det hon vill. Man vet aldrig med den där kvinnan.

   Så, det blir alltså ingen dejt idag, men jag ska inte deppa för det. Jag ska äta godis och se Sex and the City istället, tror jag ;)

   Puss på er!