Ja, vad ska man säga? 2014 har varit en helt galen berg och dalbana. Det känns skönt att lämna det året bakom sig, men samtidigt har jag svårt att se positivt på det nya året, så det är ju lite tråkigt. Men, inför 2014 var jag jättepositiv och övertygad om att det skulle bli ett toppenår, det slutade sen inget vidare alls, så kanske det blir tvärtom med 2015, det börjar dåligt men slutar bra? You never know... Så, let's look back, shall we? Vad hände egentligen under det gångna året?

 

Januari-Mars:

Året började bra, jag var glad och kände att saker och ting höll på att lösa sig riktigt bra.

Farmor dog, vilket var sorgligt och jobbigt, men jag blev också moster till Hilma.

Jag åkte på kryssning, körläger och till fjällen med kyrkan.

Vann biljetter till Melodifestivalen, vilket också var en superkul kväll. 

Skaffade glasögon, det var dyrt, haha. Men jag ser bra och de passar mig riktigt bra om jag får säga det själv *hihi*

Var på födelsedagsfest i Stockholm, vilket utvecklade sig till en riktigt dramatisk kväll i tunnelbanan med poliser och skit. Jamen, varför inte liksom?

 

April-Juni:

Även denna var riktigt bra. 

Jag lekte massor med Hilma, fick egen lägenhet och åkte till Danmark.

April spenderades med sjuk pepp inför den underbara resan till Köpenhamn och Eurovision. Dagarna där var helt awesome på alla sätt och vis. 

När jag kom hem var det uppsatsskrivande som gällde, vilket var skitjobbigt och ångestfyllt, så där blev det en dipp i humöret.

Sen kom Juni, jag blev godkänd på praktiken, fick sommarlov, träffade "Loreen-kompisar" i Stockholm och mådde så jävla bra. Inga krav, inget plugg. Bara lata sig och spela massa gamla datorspel. Underbart.

 

Juli-September:

Sommaren var kanon. Latade mig, spelade datorspel, åkte till Öland, Liseberg. Umgicks med fint folk och hade det bra.

Augusti kom, Camilla och jag flyttade till vår lägenhet, levde utan Internet äckligt länge. Men vad gjorde väl det? Det fanns ju Wi-Fi på skolan och jag hade roligt med skapandet av ett drama tillsammans med min arbetsgrupp. 

I September blev det sedan dags att skriva kursens examinerande arbete. Jag hade som vanligt ångest och försökte skjuta upp arbetet så länge det bara gick. Denna gång så länge att det aldrig blev något arbete att lämna in. Det var väl här någonstans det gick utför.

 

Oktober-December:

Tre månader som har varit skitjobbiga för mig, om jag ska vara helt ärlig. Det har funnits ljuspunkter helt klart, men jag har till stor del brottats med en väldig massa jobbiga tankar och känslor och försökt att reda ut hur jag egentligen vill ha det här i livet, men inte orkat/kunnat hitta några svar. 

Blev underkänd på praktiken igen, no surprises there, liksom.

Känt mig ledsen och uppgiven, velat vrida tillbaka tiden och ändra på en massa saker som jag inbillar mig är anledning till att allt blev som det blev. 

Men om vi ska nämna det positiva under dessa månader så har jag haft ett gäng fina "gig" med min kör, kommit närmare min arbetsgrupp, vilket har känts som ett skönt stöd, haft en fin jul och ett fint nyår.

Grottat ner mig i Star Trek vilket har varit ett skönt sätt att fly från verkligheten. 

Hittat ett nytt favoritalbum som går på repeat minst 2 gånger om dagen i mina lurar. Bra musik kan verkligen lyfta vilket dåligt humör som helst.

 

Det är lätt att tänka "Nu är det ett nytt år, nu kommer allt bli bra". Men jag börjar bli gammal och vis nu och inser att det inte funkar så. Ett nytt år är inte någon slags magisk förändring. Det är jag som måste göra de förändringar jag vill ha. Och det är väl det som är det jobbiga. Hur gör man? Jag vet fortfarande inte, men kanske kommer jag på en lösning någon dag. Jag hoppas verkligen det.