7 maj:

Jaha, så var det då dags för hemresedag. Inget kul alls enligt min mening. Och sjukt tråkigt att Sannas uppträdande i Eurovision village var typ exakt samtidigt som vi skulle sätta oss på tåget. Hade vart kul att se henne igen.

   Det blev i alla fall en sväng till i Eurovision village, där en uttråkad Emmelie de Forest satt på scenen och skrev autografer. Tror faktiskt inte att jag såg henne le en enda gång. I alla fall inte så att det såg äkta ut, haha. Vi köpte lite souvenirer, till exempel min kortlek och så åt vi mat och köpte danska wienerbröd. Det regnade hela dagen och jag antar att det var därför som det inte var några gatumusikanter ute. Annars hade jag gärna gett dem mina sista mynt. Sjukt duktiga var alla vi såg, måste jag säga. Violinisten gav mig gåshud till och med ^^ Mannen i fårmössa som bara stod och blåste i sin blockflöjt var däremot inte något att ha. Han hade nog inte alla hästar hemma, så att säga.

   I samma sekund som tåget började åka så kom solen. Tack så himla mycket då -.- Den långa, krångliga tågresan spenderades med kortspelande och väldigt mycket skratt. Var hemma vid 9-tiden på kvällen. 

 

8 maj:

Vaknade nästa morgon och var aptrött fast vi hade sovit länge. Sa hejdå till Olle och sen gick jag hem och åt upp nachochipsen och sen sov jag igen. Tog mig typ en vecka att få tillbaka energin. Var verkligen trött varenda dag efter det.

   Såg den andra semifinalen på kvällen och insåg att Österrike definitivt skulle vinna. Vilken jävla röst! Blev också positivt överrraskad att Greklands låt funkade live. Antog att de skulle sjunga jättedåligt.

 

9 maj:

Sov hela dagen.

 

10 maj:

Åkte till Sofie för att se finalen med henne och Sofia. Först åt vi kebabrulle och dekorerade tårtan som Sofia hade gjort. Innan finalen valde vi tre länder var som vi trodde skulle få bra poäng och sen under röstningen om ens land fick en 12a så fick man en kinderchoklad. Jag valde Österrike och Armenien, behöver jag säga mer? Kinder flow! ;D Frankrike kom sist, det var dåligt, tycker jag. Alla i Eurovisiongruppen på fb gråter över Storbritannien (fortfarande) men jag fattar verkligen inte grejen. SÅ bra var inte hennes låt och jag får panik på hesa röster som låter som de förstörs mer och mer för varje ton artisten pressar ut.

 

Ja, så det var det. En underbar semester som jag saknar hela tiden när jag sitter här och försöker skriva uppsats. Det går fruktansvärt dåligt. Men det kommer. Believe in meeeeee (Där kom Bonnie Tyler in och störde lite ;P).