Helgen har varit urtrist, äckelväder, skitdåligt internet så man inte ens kan streama lite trevliga serier och så vidare, usch på det! Dock glömde jag faktiskt berätta en sak från midsommar. Tillåt mig dramatisera;
Större delen av familjen satt i soffan och tittade på när mamma diskade och Johanna torkade. Plötsligt ser jag att hon har ett stort leende på läpparna "Vad ler du åt?" Frågade jag lite skämtsamt. "Nej, jag kan inte hålla mig längre, det är så att vi ska få en bebis". Jag väntar på att hon ska säga att hon bara skämtade men det kommer aldrig och till slut verkar det som alla har fattat vad hon faktiskt sa. Så jag ska bli moster! :D Dock så berättade hon väldigt tidigt, de flesta brukar vänta till efter vecka 12 för då är risken att det ska hända nåt betydligt mindre, men jag menar, det kan faktiskt alltid hända nåt, man vet aldrig, men varför räkna med att det ska göra det liksom? Det är väl självklart att det kommer gå bra :D Däremot så kommer den i februari och om den snor min födelsedag så blir jag nog allt lite arg ;) Nej, men fatta så himla kul! Äntligen är inte jag och Camilla yngst längre ^^

Sofia! Gå nu inte och berätta detta för din mamma, jag vet inte om Johanna vill att alla ska veta än och dessutom vill hon nog berätta själv :)